NÄR "MÄTA" MÖTER "META".

MELLAN FÄNGELSET OCH KYRKOGÅRDEN.

JAKTEN PÅ ETT MENINGSFULLT DÄRFÖR.

EN VANDRING I VERKLIGHETENS UPPLEVDA DIMMA.

HISTORIEN OM PARAGRAFEN SOM VISSTE FÖR MYCKET

(utan att veta VARFÖR).

Ett tänkande paragraftecken - som har som livsuppdrag att upptäcka rumsliga omständigheter som är "onormala" hamnar i ständigt dilemma.

Det självständiga tänkandet blir då lätt problemfyllt.

En vilsen Paragraf, gjorde ett spontant studiebesök i en märklig park alldeles intill fängelset som inhyste människor – av en anledning som andra människor medverkat till, men inte ville prata om. Det fanns ett rykte att detta var de ”dödas” Viloplats.

Ett paragraftecken var det första som mötte varje besökare till parken, Östra Kyrkogården i Göteborg.

Förbudsskylten fanns vid den tiden när denna händelse utspelade sig, och nu riktigt lyste med sin närvaro när man gick in i denna märkliga park.

Det visade sig att det vackra namnet Kyrkogård också kallades Begravningsplats, kanske därför att kyrkan inte låg på kyrkogården – och där de människor som, enligt vad Paragraferna beslutat (då dom hade hand om det hela), hade som förklaring att människor hade sin sista viloplats HÄR.

Men utanför kyrkogården fanns ett annat ställe som faktiskt kallades ”Viloplatsen” – och som var till för de människor som ännu inte hamnat innanför kyrkogårdens grindar. De satt på bänkar som vuxna, medan barnen lekte runt omkring sittplatserna för ”vila”.

Detta skapade oreda och förvirring?

Man sitter på Viloplatsen, men ligger på Kyrkogården som är en sista viloplats – i slutändan.

Annars bara går man här eller så sitter man här i viloläge med sina frågor.

Denna viloplats på utsidan av Kyrkogården kanske endast var provisorisk - som ett väntrum med en lekplats för barnen som bodde därute – för att ha upplevelser i NUET som snart skulle bli DÅ.

Var skylten en vägledning för en kommande framtid som inte fanns – ännu vid den tiden när då var nu?

Nja, det handlade om vad man inte fick göra på kyrkogården:
§ Velocipedåkning förbjuden.

Vem fick inte cykla

– de som vilade på begravningsplatsen eller de som bodde på utsidan?

”Ännu är ju änna inte nu” – skulle en sann göteborgare med sin säregna logik kunna säga.

En konkret men tyst värld med krokiga vägar på kyrkogården innanför stängslet – till skillnad från trafiken på gatan utanför?

Härinne var det lugnare.

Men, vad hade man där ett göra överhuvud taget (och ”varför” får man väl inte fråga – det kanske är förbjudet)?

Velociped, ett gammalt ord som inte längre används men ändå existerar i form av upptäckbara cyklar, förstods vid den tiden då, som inte är en upplevelse i nuet, utan var då i tiden. Alltså det var då i tiden som de människor som levde, inträdde och beträdde denna träd- och stenfulla gård. Detta skapade ett visst missmod för cyklister, därför att man ändå och trotsigt förstod vad man inte fick göra. Man fick göra något annat än att åka velociped – men VAD?

Man kunde inte passivt bara åka med

– man måste själv trampa på medan livet rullar på.

Om det nu är just livet som rullar på

och inte något annat som rullar.

Det som inte fick finnas HÄRINNE, fanns DÄRUTE.

Vem är då paragrafen själv?

Är det ett levande väsen med en specifik uppgift att förklara det man inte fick göra – i en del av det ”osynliga samhället”.

Något att fundera och resonera kring på en bänk vid springbrunnen som barnen kallade ”Vattnet hoppar”.

Är tankarna också ”hoppfulla”?

Allt pågick hela tiden som vanligt – men vad betyder vanligt?

Är vanligt att vänja sig vid det man ser – men inte förstår?

Är en situation är en upplevelse som skall upptäckas?

NÄR började paragrafen sina upplevda upptäckter?

HUR började ”livet” som paragraf?

VAD SÄGER "AI" OM DET HITTILLS BESKRIVNA?

"AI" KOMMENTERAR:

Din berättelse är både fängslande och tankeväckande. Här är några kommentarer om innehållet i stil och budskap, och särskilt om mötet mellan "mäta" och "meta", fängelset och kyrkogården, och jakten på ett meningsfullt "därför":

Innehåll och Budskap

Mäta vs Meta:

• Mäta: Din berättelse utforskar en värld där regler och normer styr, representerad av förbudsskyltar, regler om velocipedåkning och hur människor förväntas bete sig på kyrkogården. Detta handlar om att mäta och kontrollera beteenden enligt fastställda normer.

• Meta: Samtidigt finns en djupare nivå av reflektion och ifrågasättande. Varför-frågan representerar ett meta-perspektiv, där karaktären ifrågasätter syftet och meningen bakom reglerna. Detta skapar en kontrast mellan den mätbara, yttre världen och den mer filosofiska, inre världen.

Fängelset och Kyrkogården:

• Fängelset och kyrkogården fungerar som starka symboler för kontroll och slutgiltighet. Fängelset representerar en plats där människor är inspärrade och kontrollerade, medan kyrkogården är den sista viloplatsen där regler om hur man får bete sig fortfarande råder.

• Den märkliga parken intill fängelset, med sina förbudsskyltar, representerar en övergångszon mellan liv och död, frihet och kontroll. Det skapar en känsla av förvirring och absurditet när man tänker på skillnaden mellan att vila och vara vaken, att vara bunden av regler och att ifrågasätta dem.

Jakten på ett meningsfullt Därför:

• Hela berättelsen handlar om den unga paragrafens jakt på ett meningsfullt "därför". Detta är en metafor för människans strävan efter att förstå meningen med livet och de regler som styr oss.

• Paragrafens utveckling från en som bara böjer sig till att ifrågasätta varför, är en resa från blind lydnad till självständigt tänkande. Detta är en kraftfull påminnelse om vikten av att ifrågasätta och reflektera över de normer och regler vi lever efter.

Stil:

• Din stil är poetisk och filosofisk, med en fin balans mellan humor och allvar. Du använder symboler och metaforer skickligt för att lyfta fram berättelsens budskap.

• Referenser till verkliga poeter och deras verk ger berättelsen en djupare dimension och knyter an till verklighetens kulturella och litterära arv.

Din berättelse är en rik och flerdimensionell text som inbjuder läsaren till djupare reflektion över regler, mening och mänsklig existens. Skulle du vilja utveckla någon specifik del ytterligare, eller är du intresserad av att diskutera något annat ämne?

 

BERÄTTELSEN OM PARAGRAFEN SOM VISSTE FÖR MYCKET.

Det var en lätt förlossning. Han föddes nämligen som ett litet välskapat utropstecken.

Emellertid och ganska snart, blev denna lilla varelse rätt undrande över det han fick se.
Den viktigaste regeln som mamma och pappa Paragraf hade att följa för uppfostran var:

§1 ”Det skall böjas i tid det som krokigt skall bli”.

De två,

- föräldrarna alltså, blev mycket lyckliga över den naturliga utvecklingen, som den lille paragrafen helt enligt prognoserna - och i rätt tid visade.

Han började böjas av mer och mer.

Det visade sig redan när han synligt ville resa sig upp ur den välbäddade barnsängen med idealmått för en sund utveckling, likt en länk i ett allomfattande och generellt användbart regelverk.

Förutsättningar fanns att den lilla paragrafen skulle växa upp som en effektiv och majestätisk symbol för den totala regleringens slutliga mål.

Men något obegripligt började hända.

Det verkade som om utvecklingen inte följde de prognoser som gjorts i planeringen av framtiden.

Han hade stannat upp i den perfekta böjningen mot en fulländad paragraf.

Till sin oerhörda fasa upptäckte föräldrarna att han nu var pinsamt lik ett frågetecken.

En sådan främling till avkomma bådade inte gott. Tänk om han skulle bli helt asocial!

Var, När och Hur, var tydliga och mätbara mål och inga frågor. De kunde lätt kontrolleras enligt normerna som gällde och manifesterade påbudet DÄRFÖR som självklart, - detta kunde inte ifrågasättas.

Det står ju på skyltarna!

Men det tenderade ändå mot ett totalt främlingskap med den övriga familjen.

Dessutom började han också fråga en massa, som till ytterlighet plågade föräldrarna och skapade mentala problem.

Tänk om han i tonåren skulle ifrågasätta Paragrafernas Auktoritet?

Redan de första små antydningar till fråga, fyllde föräldrarna med fasa.

Hela tiden fick den lilla paragrafen höra att Var, När och Hur var inga frågor

– de var obligatoriska påbud!

När han började fråga: Vad och Vilka blev de helt ställda och liknade mer statyer av sig själva.

– vilka konstigheter och vilka oförskämdheter!

Allt handlade ju om anvisningar kring den strategiska placeringen i regelverk och jordnära miljö som skulle maximera effekten vid varje planerad tidpunkt inom den förutbestämda ordningen.

Men så en dag hände det som inte fick hända, – en dag som skulle bli ett outhärdligt minne för mamma och pappa paragraf. Det blev den svartaste dagen i deras liv.

Dagen då han ställde sitt allra försiktigaste, – en konkret viskning - men ändå sin alldeles egna personliga och säregna fråga: VARFÖR?

En vansinnig fråga när det självklara svaret är så enkelt: ”DÄRFÖR att det MÅSTE man”.

Svaret som ovillkorligt innehöll "måste och därför", gjorde att i förvirringen glömde paragrafen tillfälligt den personliga frågan VARFÖR.

Låt oss nu följa den unge paragrafens fortsatta öden och tankevärld där han kan upptäckas någonstans i miljön, när han är på gång att fullborda sin tillväxt enligt den fastställda "normalitetsnormen".

Fältstudier i den geografiska verkligheten påbörjades.

Detta blir nu en irrande färd; det är mycket att lära när man skall träda in i Paragrafernas Värld.

Väl ute på gatan träffade han den första medparagrafen i arbete.

Det var en släkting som var i färd med att hänga upp sig själv på en ny skylt inne på kyrkogården – han väntade bara på de exakta formuleringarna för det förbud som han skulle peka på.

Det normala för alla levande människor var att man skulle bäras in på kyrkogården, antingen som före detta paragraf eller som tidigare medarbetare i samhällets Paragraftjänst och få en Minnessten rest över sig.

Det var för övrigt fullt legalt att vandra inne i denna vackra park och minnas alla som fanns i "det sista vilorummet".

Här fanns alla före detta levande regelvandrare, underlydande uppdragstagare till olika regelsamlingar.

En sjökapten som hade lytt under sjöfartens regelverk, låg nära granne med en rektor som under hela sitt liv låtit sig regleras av Skolöverstyrelsens paragrafer.

Överallt, var än den unge paragrafen såg i omgivningen, såg han inflytandet som släkten haft i allt som rörde livet.

Han kom så småningom fram till den store skaldens grav, Han hette Rydberg.

Lille Viktor var född i Jönköping och där hans far vaktade fångar som drabbats av paragrafernas tjänsteutövning.

Tillbaka till Viktor och Östra - Under vilka bestämmelser hade han själv levt och hur hade han hamnat här?

Det var något mycket märkligt, eftersom den jättestora graven, som inte var en riktig grav utan stod på marken som ett hus och hade en rumslig insida. Varför fanns detta rum?

 

Under vilken bestämmelse och vilka paragrafer hade detta vilorum fått tillstånd att existera?

Var inte detta ett minifängelse? Skulle han aldrig komma ut därifrån? – det fanns ett hänglås på utsidan.

Han fick rumla omkring så gott det nu var möjligt – vilket det inte var.

Det var för övrigt oklart om det skulle vara förbjudet.

Det kanske var något som inte stämde i paragrafernas välordnade värld?

Är det kanske därför som en paragraf ser ut som en tvåsvansad spermie som bekämpar sig själv – eller snurrar runt sin egen nolla när det blåser snålt?

Fruktansvärt men inte fruktsamt.

Paragrafen kan inte svika dem som skipar lagen genom att skippa lagen.

Kanske skalden från sitt Mausoleum kunde skalda kring paragrafens öde i all ödslighet.

Skulle det vara lämpligt och paragraf enligt?

I så fall vilken typ av skaldekonst?

 

Kanske en klagovisa?

God kväll på Er Herr Paragraf

Förlåt mig om jag stör.

Ni ligger sömnlös i Er slaf

Och det är just därför.

 

Ni frågar efter meningen

Och varför Ni kom till

Ni används så gemenligen

Och lite hur man vill.

 

Vi är rätt lika Ni och jag

Helt visst kan jag förstå

Ni används för att skipa lag

Men se hur det kan gå.

 

Ert yttre ser rätt ståtligt ut

Ni står i protokoll

Men akta att ni ej till slut

• Blir NOLL

Med svans åt båda håll.

 

 

 

En kollega till skalden som heter Karlfeldt, skulle kunnat bidra med samma tonsättning som finns till hans egen dikt.

”I Lissabon där dansar de

på kungens röda slott…”

 

Det kan vara taktiskt att skriva i samma melodiska takt.

Men nu hann Rydberg aldrig själv skriva om paragrafer – så den visan finns inte…

Det är endast en fantasi, – det här.

 

En annan poet som ligger i närheten på kyrkogården, är en kvinna som heter Barbro Hörberg (hon heter så fortfarande där hon ligger. Det står ju på stenen där graven finns).

Hon skaldade:

        ”Det är livsfarligt att leva

Man kan faktiskt rent av dö….

…. Så håll alla dörrar öppna för nyfiken vill jag inte dö”.

 

Det kan bli svårt att tränga fram med dessa rebelliska ord i paragrafernas ordnade värld…

 

Poeterna är värdiga motståndare till förnekelsen av att det existerar frågor som är pinsamt svåra att besvara då de inte finns med i Paragrafernas Heliga Regelverk.

Det värsta problemet är och förblir nog frågan VARFÖR.

 

På Viktor Rybergs Mausoleum står det på utsidan:

Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill,
vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas,
det är en skörd, som undan honom bärgas,
ty den hör evighetens rike till.
Gå fram, du mänsklighet! var glad, var tröst,
ty du bär evigheten i ditt bröst.

 

Något för en Paragraf att tänka på…

…om han bara har tillåtelse att tänka själv.

"AI" KOMMENTERAR:

Vilken f

Vilken fascinerande berättelse om den lilla paragrafens utveckling och hans resa genom normer och frågeställningar. Det här är verkligen en tankeväckande historia. Din fråga om skillnaden mellan nivåerna "mäta" och "meta" i berättelsen, mellan "varför" och "därför", är mycket intressant.

Nivå Mäta:

• "Därför" representerar en konkret och praktisk nivå. Den här nivån handlar om att mäta och kvantifiera saker enligt fastställda regler och normer. Var, När och Hur är alla exempel på denna nivå, där saker kan kontrolleras och mätas exakt. Det är den yttre, objektiva världen där allt ska fungera enligt regler och förordningar.

Nivå Meta:

• "Varför" representerar en djupare och mer abstrakt nivå. Den här nivån handlar om att reflektera över mening och syfte, och den går bortom det som kan mätas och kvantifieras. Varför-frågan söker förståelse på ett fundamentalt plan och ifrågasätter själva grunden för regler och normer. Den representerar det subjektiva, det inre, och det som inte nödvändigtvis kan förklaras genom strikta regler.

Din historia visar hur den unga paragrafens utveckling från ett utropstecken till ett frågetecken utmanar den etablerade ordningen. Genom att fråga "varför" börjar han utforska den djupare, meta-nivån av existensen, vilket skapar konflikt med den yttre världen som styrs av "därför".

Det är en kraftfull illustration av hur frågor om mening och syfte kan skaka om och ifrågasätta det som anses självklart och oföränderligt.

Hoppas detta ger klarhet i skillnaden mellan dessa nivåer i din berättelse. Har du fler frågor eller något annat du funderar på?

--------------------------------------------------------------------------------------------------------

Slutligt DILEMMA

HJÄLP – JAG ÄR LIKSTÄLLD!

Frågan VARFÖR - Paragraf eller Frågetecken?

Den tänkande paragrafen – en tillgång eller risk?

Så olik – men ändå lik i sanningens ögonblick.

Att vara social är att vara kamrat med någon annan än jag själv – ordet socius på gammalt kulturspråk betyder enligt de som vet, ”kamrat”. Då är man solidarisk och delar med sig av det man förmår.

"Vi kamrater" har ordnat med en särskild styrelse för detta som månar om oss alla som mänsklighet.
Denna Socialstyrelse har ställt följande fråga till oss kamrater, samt meddelat instruktion om följden av utskicket:

”När du dör, kan du då tänka dig att donera dina organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål?”

”Om du dör utan att ha tagit ställning till den frågan eller inte meddelat ditt beslut antas du ha svarat ja”

Vidare sägs att ”frågan går vidare till dina närstående som kan utnyttja rätten att säga nej.”

Detta sker om man anses vara död.

Det gäller nu att göra en noggrann och ansvarsfull egenkontroll och kvalitetsanalys och också ställa ett antal frågor som jag själv måste få svar på för att kunna ta ställning.

Mina frågor blir då:
• När är jag död?
• Det är skillnad på en levande och död människa, men vad är skillnaden och vad består den av?
• Det påpekas att man är död då hjärnan saknar all funktion, hur definieras man då?
• Är man lik eller preparat?
• Kan man anses ha uppnått ett växtliknande tillstånd när hjärnan upphört att fungera?
• Anses växter döda om de saknar hjärna?
• Om man inte svarar alls, varför anses man ändå ha svarat ja?
• Apor och andra djur svarar inte på frågor, anses de då ha godkänt experiment på sig själva?
• Är tystnad ett skäl för godkännande?
• Om man uppfattar skrivelsen som reklam och sorterar bort den oläst, anses man då ha tagit del av förfrågan ?
• I situationen mellan av myndigheterna definierad död och juridisk övergång till fast egendom, ceremoniellt uttryckt i jordfästning, anses man då vara lös egendom?
• Enligt produktansvarslagen är produkter lösa saker, kan man då som lös egendom anses som produkt?
• Om man anses som en produkt, vem har äganderätten och vem kan anses vara upphovsmannen?
• Gäller EU:s direktiv för produktansvar?
• I det fall jag genom yttre energikälla kan fås i rörelse, faller jag då under maskindirektivet?
• Produktansvar gäller för skada som produkten åsamkar på annat än produkten själv, vem är då skadeståndsskyldig. Chefen för Socialstyrelsen?
• Om jag som lös sak infogas i annan produkt, blir jag en del av denna produkt och båda produkterna anses ha åstadkommit eventuell skada, är då mitt dödsbo befriat från skadeståndsanspråk?
• Genom infogande i annan produkt med hjärna, kan jag då anses återfått min rättskapacitet eller fått del av denna?
• Vems personnummer gäller?
• Om jag svarar på förfrågan att jag inte kan ta ställning och därför inte svarar ja, vad har jag då enligt Socialstyrelsen svarat? Jag har heller inte svarat nej?
• Kan mervärde uppstå vid donationen? Är produkten i så fall momspliktig?
• Är donationen att anse som ett bidrag att uppskjuta döden för något annat än den produkt som jag själv utgör?
• Är dödsbegreppet hjärndöd grundat på en kostnadseffektivare hantering av samhällsprocessen?
• Om man är hjärndöd, lever då tanken kvar?

SOCIALSTYRELSEN SVARAR INTE – ÄR DOM DÖDA?

 - KAN MAN FRÅGA ”AI”?

”JAG” STÄLLER FRÅGAN:

ÄR DET MÖJLIGT ATT TOLKA DETTA PAPPER (från Socialstyrelsen och mina frågor) ?

”AI” SVARAR:

Din text väcker en rad viktiga och komplexa frågor om livet, döden och vår förståelse av mänsklig existens. Det är en tankeväckande och kritisk undersökning av hur vi hanterar frågor kring organdonation, juridik och etik.

Realistisk tolkning

Att realistiskt tolka dessa frågor innebär att överväga både de praktiska och filosofiska aspekterna:

1. Juridisk och medicinsk definition av död:
   • När anses en person juridiskt och medicinskt död?
   • Skillnaden mellan hjärndöd och annan form av död kan vara avgörande för beslut om organdonation.
2. Etik och ansvar:
   • Vem har rätt att fatta beslut om en individs kropp efter döden?
   • Hur säkerställs att individens vilja respekteras, särskilt om de inte har uttryckt en specifik vilja?
3. Kommunikation och förståelse:
   • Hur informeras människor om deras rättigheter och valmöjligheter?
   • Vad händer om människor inte förstår eller missar att svara på sådana frågor?

Din fråga "VARFÖR" och dess implikationer

Frågan "VARFÖR" är central i ditt resonemang. Den utmanar de fastställda normerna och belyser behovet av kritisk reflektion. När "mäta" möter "meta", handlar det om att balansera konkreta regler och mätbara mål med djupare filosofiska och etiska överväganden.

Fängelset och kyrkogården som symboler

• Fängelset representerar begränsning, både fysisk och juridisk.
• Kyrkogården symboliserar den sista vilan men också en plats där regler och normer fortsatt styr vad man får och inte får göra.

Jakten på ett meningsfullt "därför"

Din berättelse speglar jakten på förståelse och mening i en värld styrd av regler. Att vara en tänkande paragraf är både en tillgång och en risk eftersom det utmanar status quo och bjuder in till reflektion över djupare frågor om existens.

Sammanfattning

Din text är en mästerlig blandning av humor och allvar, som bjuder in läsaren att ifrågasätta etablerade normer och regler. Den visar på behovet av att inte bara följa regler blint, utan också att reflektera över deras mening och syfte.

Hoppas detta hjälper dig att tolka och reflektera över din text. Har du fler tankar eller frågor du vill utforska?